Riskbedömning enligt Arbetsmiljölagen – komplett guide med mall
Uppfyll kraven i AFS 2023:1 på systematiskt arbetsmiljöarbete. Steg för steg: från identifiering till dokumentation.
Alla arbetsgivare i Sverige är enligt lag skyldiga att genomföra riskbedömningar av arbetsmiljön. Ändå saknar uppskattningsvis varannan småföretagare dokumenterad riskbedömning – något som Arbetsmiljöverket kan belägga med förelägganden och sanktionsavgifter vid inspektion. Den här guiden ger dig allt du behöver: vad lagen kräver, hur du gör det steg för steg, och hur du dokumenterar på ett sätt som håller vid granskning.
Vår Riskbedömning Mall Excel innehåller komplett riskmatris (5×5), handlingsplan, uppföljningsmodul och checklista – allt som krävs enligt AFS 2023:1. Engångskostnad 599 kr.
Vad säger lagen om riskbedömning?
Skyldigheten att genomföra riskbedömningar kommer från flera lagar och föreskrifter som samverkar. Här är de viktigaste:
Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav. Arbetsgivaren ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs.
Arbetsmiljöverkets föreskrift som preciserar hur arbetsgivaren ska bedriva sitt arbetsmiljöarbete. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt, oavsett företagets storlek. Företag med minst 10 anställda ska dessutom ha dokumenterad arbetsmiljöpolicy, mål och rutiner.
Kompletterande föreskrift som specificerar krav på bedömning av fysiska, kemiska och biologiska riskfaktorer. Från 2025 ställs skärpta krav på bland annat asbest och kvartsdamm.
Sammanfattningsvis: alla arbetsgivare – oavsett om du har 1 eller 500 anställda – måste genomföra och dokumentera riskbedömningar. Det är inte frivilligt. Det är lag.
Arbetsmiljöverket kan utfärda förelägganden (med eller utan vite) och sanktionsavgifter. Avgiftens storlek beräknas utifrån antal sysselsatta i företaget – större företag betalar mer. Avgiften gäller även om du rättar till bristen efter inspektionen. För allvarliga brister kan det också leda till böter eller straff enligt arbetsmiljölagen.
SAM-cykeln: 4 steg för systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är den övergripande processen som Arbetsmiljöverket kräver att alla arbetsgivare följer. Riskbedömningen är steg 2 i denna cykel – men alla fyra steg hänger ihop och måste dokumenteras.
Kartlägg arbetsmiljön genom skyddsronder, medarbetarenkäter, arbetsplatsträffar och genomgång av tidigare tillbud och olyckor. Använd MTO-perspektivet (Människa, Teknik, Organisation) för att finna risker du annars hade missat.
Dokumentera alla identifierade risker – även de som verkar små.
Bedöm varje identifierad risk utifrån sannolikhet (hur troligt är det att något händer?) och konsekvens (hur allvarligt blir det?). Enklare risker klassificeras som låg/medel/hög. Mer komplexa risker kräver en fullständig riskmatris (5×5).
Riskbedömningen ska alltid vara skriftlig.
Allvarliga risker måste åtgärdas omedelbart. För övriga risker upprättar du en handlingsplan med: vad som ska göras, vem som ansvarar och när det ska vara klart.
Handlingsplanen är en del av den dokumentation som Arbetsmiljöverket begär vid inspektion.
Följ upp att åtgärderna genomförts och att de haft önskad effekt. Ställ dig tre frågor: Har vi gjort det vi planerade? Gav det resultat? Behövs ytterligare åtgärder?
Om åtgärden inte hjälpte, gå tillbaka till steg 1 och undersök igen.
Så gör du en riskbedömning – praktisk guide
Här bryter vi ned steg 2 i SAM-cykeln (riskbedömningen) i sex konkreta substeg som du kan följa direkt:
1. Samla teamet
Riskbedömningen ska göras i samarbete med anställda och skyddsombud. De som dagligen utför arbetet ser risker som ledningen missar. Boka ett möte på 60–90 minuter med rätt personer i rummet.
2. Lista alla identifierade risker
Utgå från skyddsronder, medarbetarenkäter, sjukfrånvarodata och tidigare tillbud. Skriv ner varje risk konkret: “Risk för fallolycka vid lastkaj” är bättre än “säkerhetsproblem vid lagret”.
3. Bedöm sannolikhet (1–5)
För varje risk, fråga: hur troligt är det att detta inträffar? Använd en femgradig skala:
- 1 – Mycket osännolikt: Händer kanske en gång på 10+ år
- 2 – Osännolikt: Kan hända, men sällan
- 3 – Möjligt: Händer någon gång per år
- 4 – Sannolikt: Händer flera gånger per år
- 5 – Mycket sannolikt: Händer regelbundet
4. Bedöm konsekvens (1–5)
Om risken inträffar, hur allvarlig blir konsekvensen?
- 1 – Obetydlig: Inga skador, mindre obehag
- 2 – Lindrig: Mindre skada, kort sjukfrånvaro
- 3 – Måttlig: Skada som kräver läkarbehandling
- 4 – Allvarlig: Svår skada, lång sjukfrånvaro, bestående men
- 5 – Katastrofal: Dödsfall eller permanent invaliditet
5. Beräkna riskvärde och prioritera
Multiplicera: Sannolikhet × Konsekvens = Riskvärde. Använd riskmatrisen nedan för att se vilken risknivå du hamnar på.
6. Dokumentera och upprätta handlingsplan
Skriv ner alla risker med deras bedömning i en riskbedömningsblankett. För risker med riskvärde ≥9 (orange/rött): upprätta en handlingsplan med konkret åtgärd, ansvarig person och deadline.
5×5 riskmatrisen förklarad
Riskmatrisen är det centrala verktyget för att visualisera och prioritera risker. Så här tolkar du färgkoderna:
| Sannolikhet / Konsekvens | 1 Obetydlig | 2 Lindrig | 3 Måttlig | 4 Allvarlig | 5 Katastrofal |
|---|---|---|---|---|---|
| 5 Mycket sannolikt | 5 | 10 | 15 | 20 | 25 |
| 4 Sannolikt | 4 | 8 | 12 | 16 | 20 |
| 3 Möjligt | 3 | 6 | 9 | 12 | 15 |
| 2 Osännolikt | 2 | 4 | 6 | 8 | 10 |
| 1 Mycket osännolikt | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
- Grön (1–4): Låg risk. Acceptabel, men dokumentera och bevaka.
- Gul (5–8): Medel risk. Åtgärda inom 3–6 månader. För in i handlingsplan.
- Orange (9–12): Hög risk. Åtgärda inom 1–4 veckor. Kräver prioriterad handlingsplan.
- Röd (15–25): Kritisk risk. Omedelbar åtgärd krävs. Överväg att stoppa arbetet tills risken är hanterad.
Vilka risker ska bedömas?
AFS 2023:1 och AFS 2023:10 kräver att du bedömer risker inom samtliga relevanta kategorier för din verksamhet. Här är de fem huvudkategorierna:
Buller, vibrationer, belysning, temperatur, tunga lyft, repetitiva rörelser, fallrisker, elektriska risker, maskinsäkerhet.
Exponering för kemikalier, damm (kvarts, asbest), gaser, rök, lösningsmedel. Särskilt skärpta krav från 2025.
Smitta, mögel, bakterier, parasiter. Relevant för vård, livsmedel, avlopp, jordbruk.
Arbetsbelastning, arbetstider, otydliga roller, bristfällig kommunikation, ensamarbete, beslutsfattande utan stöd.
Kränkande särbehandling, mobbing, trakasserier, konflikter, bristande stöd från chef eller kollegor, hot och våld. Sedan AFS 2023:1 lyfts den psykosociala arbetsmiljön fram tydligare än tidigare.
Det vanligaste misstaget är att enbart fokusera på fysiska risker. Arbetsmiljöverkets inspektioner kontrollerar i allt större utsträckning även den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – särskilt inom hemtjänst, vård, förskola och kontor.
Checklista: dokumentation vid Arbetsmiljöverkets inspektion
När Arbetsmiljöverket kommer på inspektion begär de att få se din dokumentation. Har du följande på plats klarar du granskningen:
- Skriftlig riskbedömning – Alla identifierade risker med bedömning av sannolikhet och konsekvens
- Handlingsplan – Konkreta åtgärder med ansvarig person och tidplan för varje risk som kräver åtgärd
- Uppföljning – Dokumentation av att åtgärder genomförts och utvärderats
- Arbetsmiljöpolicy (10+ anställda) – Skriftlig policy med mål för arbetsmiljöarbetet
- Fördelning av arbetsmiljöuppgifter (10+ anställda) – Dokumentation av vem som ansvarar för vad
- Rutiner för SAM – Beskriv hur ni arbetar med undersökning, riskbedömning, åtgärd och uppföljning
- Riskbedömning inför förändringar – Bedömning genomförd innan ny utrustning, nya metoder, omorganisation eller ombyggnation
- Årlig uppföljning – Dokumentation av att SAM-arbetet utvärderats minst en gång per år
Det vanligaste skälet till anmärkningar vid inspektion är inte att arbetsgivaren inte gjort något – utan att dokumentationen är utspridd i olika mappar, mejl och pappersformulär. En samlad Excel-mall där riskbedömning, handlingsplan och uppföljning hänger ihop löser det problemet.
Praktiskt exempel: riskbedömning för ett litet företag
Här visar vi hur en riskbedömning kan se ut i praktiken för ett fiktivt företag – AB Snickaren med 8 anställda i en snickeriverkstad:
Utdrag ur riskbedömning – AB Snickaren
| Risk | Kategori | S | K | Riskvärde | Nivå | Åtgärd | Ansvarig | Deadline |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Damm från kapning överskrider gränsvärde | Kemisk | 4 | 4 | 16 | Kritisk | Installera punktutsug vid kapsåg + andningsskydd | Erik M. | Omedelbart |
| Halkrisk på verkstadsgolv (spån + olja) | Fysisk | 3 | 3 | 9 | Hög | Daglig städrutin + halkskyddsmatta vid maskiner | Lina S. | 2 veckor |
| Hög arbetsbelastning inför leveransdeadlines | Organisatorisk | 4 | 2 | 8 | Medel | Inför planeringsmöte måndag + max 2 parallella projekt | Johan K. | 1 månad |
| Buller från maskiner överstiger 85 dB | Fysisk | 5 | 3 | 15 | Kritisk | Hörselskydd obligatoriskt + bullermatning kvartalsvis | Erik M. | Omedelbart |
| Ensamarbete kvällstid (lås/larm saknas) | Social | 2 | 4 | 8 | Medel | Installera larm + incheckningsrutin via app | Lina S. | 6 veckor |
S = Sannolikhet (1–5), K = Konsekvens (1–5). Riskvärde = S × K.
Lägg märke till hur exemplet täcker flera riskkategorier – inte bara fysiska. Det är precis vad Arbetsmiljöverket förväntar sig: en bred bedömning som inkluderar organisatoriska och sociala risker.
När ska en riskbedömning göras?
Riskbedömningar är inte en engångsövning. Enligt AFS 2023:1 ska de genomföras:
- Löpande – som en del av det dagliga arbetsmiljöarbetet
- Minst årligen – i samband med den årliga uppföljningen av SAM
- Inför förändringar – ny utrustning, nya arbetsmetoder, omorganisation, ombyggnation, nya scheman
- Efter tillbud eller olyckor – när något händer (eller nästan händer) som avslöjar en risk
- När ny information tillkommer – exempelvis uppdaterade gränsvärden för kemikalier eller nya föreskrifter
Dokumentera din riskbedömning korrekt – från dag ett
Vår Excel-mall innehåller riskmatris, handlingsplan, uppföljningsmodul och inspektionschecklista. Allt som AFS 2023:1 kräver – i ett dokument.
Se Riskbedömning Mall Excel – 599 kr →Vanliga frågor
Ja. Enligt Arbetsmiljölagen och AFS 2023:1 gäller kravet alla arbetsgivare, oavsett storlek – från enskild firma med en anställd till stora koncerner. Riskbedömningen ska alltid dokumenteras skriftligt.
Begreppen används ofta synonymt. Tekniskt sett är riskanalys den bredare processen (identifiera + bedöma), medan riskbedömning avser specifikt momentet där du värderar sannolikhet och konsekvens. I praktiken, och i Arbetsmiljöverkets texter, används termerna omväxlande.
Minst en gång per år i samband med den årliga uppföljningen av SAM. Dessutom inför alla förändringar i verksamheten och efter tillbud eller olyckor. I praktiken innebär det att riskbedömningen bör vara ett levande dokument som uppdateras löpande.
Ja. Arbetsmiljöverket kan utfärda förelägganden med vite och sanktionsavgifter. Avgiftens storlek beror på antalet sysselsatta i företaget. Även om du rättar till bristen efter inspektionen kan du behöva betala avgiften. För allvarliga överträdelser kan det även leda till straff enligt Arbetsmiljölagens 8 kap.