Riskbedömning av maskiner på arbetsplatsen: ifyllt exempel med mall

En riskbedömning av maskiner handlar inte om CE-märkningen – den handlar om hur maskinerna används hos er. Här fyller vi i en riskbedömning för tre maskiner i ett fiktivt snickeri med en mall för riskbedömning av maskiner i Excel: sex risker, två på nivån Hög, åtgärder från tekniskt skydd till hörselskydd och en plan för att följa upp att de fungerar.

Användare eller tillverkare – vems riskbedömning?

Det finns två olika riskbedömningar av maskiner, och de blandas ofta ihop. Tillverkaren ska bedöma riskerna när maskinen konstrueras, se till att den uppfyller produktkraven, CE-märka den och leverera en bruksanvisning. Arbetsgivaren som använder maskinen ska bedöma riskerna i det egna arbetet: hur maskinen är placerad, vad den används till, vem som kör den och vad som händer vid inställning, rengöring och störningar.

Den här guiden handlar bara om användarens bedömning. Den bygger på AFS 2023:11 om arbetsutrustning, där 2 kap. 4 § säger att de riskmoment som finns på grund av användningen ska undersökas och riskbedömas, och på AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. Produktkraven för tillverkare finns i dag i AFS 2023:4, och enligt Arbetsmiljöverket ersätts de av EU:s maskinförordning (EU) 2023/1230 som träder i full kraft den 20 januari 2027. Det ändrar inte arbetsgivarens skyldighet att bedöma riskerna vid användning.

Bygger ni om en maskin, kopplar ihop flera maskiner till en linje eller tillverkar en maskin för eget bruk kan ni själva få tillverkaransvar. Det faller utanför den här guiden – ta då hjälp av någon som kan produktreglerna.

När ska maskinerna riskbedömas?

Enligt 11 § AFS 2023:1 ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsmiljön och bedöma riskerna, och dessutom bedöma riskerna när ändringar i verksamheten planeras. Riskbedömningen ska alltid dokumenteras skriftligt, och det ska framgå vilka riskerna är och om de är allvarliga. För maskiner betyder det i praktiken:

• Innan en ny eller begagnad maskin tas i bruk – även om den är CE-märkt.
• När maskinen flyttas, byggs om eller får nya verktyg, till exempel en ny klingtyp eller en matare.
• När arbetsuppgifterna ändras – nya material, längre körningar eller nya personer vid maskinen.
• Efter tillbud och olyckor – AFS 2023:1 12 § kräver dessutom att orsakerna utreds.
• Regelbundet, till exempel vid skyddsronderna. Föreskrifterna anger ingen fast frekvens; den beror på riskerna.

Gå igenom hela maskinens livscykel i arbetet, inte bara normal körning. Många olyckor sker vid inställning, verktygsbyte, rensning av stopp och rengöring – när skydden är bortplockade och maskinen förväntas stå still.

Ifyllt exempel: mall för riskbedömning av maskiner i ett snickeri

Exemplet är fiktivt. Bergsjö Snickeri AB har nio anställda och tillverkar inredning. Den 1 oktober 2026 går verkstadschefen Anna Sjöberg, skyddsombudet Mikael Holm och maskinsnickaren Sara Nyberg igenom tre maskiner: bordsågen, pelarborren och kantlistmaskinen. De utgår från bruksanvisningarna, ett tillbud i augusti när ett arbetsstycke kastades tillbaka från sågen, och vad operatörerna själva berättar.

Mallen räknar riskvärdet R som sannolikhet (S) × konsekvens (K), båda på skalan 1–5. Nivån sätts efter mallens gränser: Låg 1–4 (acceptabel), Medel 5–9 (åtgärder rekommenderas), Hög 10–19 (åtgärder krävs) och Kritisk 20–25 (omedelbar åtgärd).

Siffrorna är en bedömning, inte en mätning. Kastrisken får sannolikhet 3 eftersom klyvkilen saknas sedan ett klingbyte och det redan har inträffat ett tillbud; konsekvensen 4 eftersom ett kastat arbetsstycke kan ge allvarliga skador. Skärskadan vid klingan får sannolikhet 2 men konsekvens 5, eftersom den kan leda till amputation. Två risker med olika profil hamnar alltså i samma nivå – det är därför fältet för motivering är viktigt.

Kolumnen ”Allvarlig?” är inte samma sak som nivån. AFS 2023:1 kräver att det framgår om riskerna är allvarliga, och om det finns allvarliga risker ska det enligt 10 § finnas skriftliga instruktioner för hur arbetet utförs säkert. Snickeriet markerar de två bordsågsriskerna som allvarliga och beslutar att inte klyva på sågen förrän klyvkilen sitter på plats.

Bullerrisken är osäker eftersom ingen har mätt. Operatörerna kör maskinen tre till fyra timmar per dag och nivån uppskattas till över 80 dB(A). I AFS 2023:10 är de undre insatsvärdena 80 dB(A) och de övre 85 dB(A) som daglig exponering. Arbetsgivaren ska se till att hörselskydd finns när den undre nivån nås och att de används när den övre nås. Därför delas hörselskydd ut direkt, och bedömningen omprövas när mätningen är gjord.

Åtgärder i rätt ordning

De allmänna råden till 13 § AFS 2023:1 säger att en åtgärd i första hand bör syfta till att få bort eller minska risken vid källan. Om risken inte helt kan undvikas ska arbetstagarna skyddas på annat sätt, till exempel genom instruktioner, handledning eller personlig skyddsutrustning. För maskiner blir ordningen ungefär så här:

1. Eliminera – byt arbetsmetod eller maskin, eller låt bli att göra momentet i maskinen.
2. Tekniskt skydd – klyvkil, klingskydd, chuckskydd, förreglingar, nödstopp, fixturer och jiggar.
3. Organisatoriska åtgärder – vem som får köra, arbetsinstruktioner, kontroll vid verktygsbyte.
4. Personlig skyddsutrustning – hörselskydd, skyddsglasögon. Den skyddar bara den som bär den, och bara när den används rätt.

Lägg märke till R-002. Även efter åtgärd blir värdet 5, eftersom konsekvensen av att komma åt klingan fortfarande är allvarlig. Det är normalt: tekniska skydd sänker sannolikheten men sällan konsekvensen. Det som återstår hanteras med instruktion, utbildning och kontroll av att skydden används.

Vid bullerrisken är det tvärtom. Hörselskydd sänker konsekvensen för den som bär dem men tar inte bort bullret. När mätningen är klar kan det bli aktuellt med tekniska åtgärder vid källan, till exempel inkapsling eller dämpning, i stället för att lita på skydden.

Instruktioner, utbildning och kontroll

En riskbedömning av maskiner leder nästan alltid till krav på instruktioner och kunskaper. AFS 2023:11 är tydlig på flera punkter:

• Instruktioner (2 kap. 12 §): alla som använder utrustningen ska få nödvändiga instruktioner om hur den ska användas, om onormala situationer som kan förutses och om vilken skyddsutrustning som behövs. Tillverkarens instruktioner ska finnas tillgängliga och vid behov kompletteras.
• Kontroll av att instruktionerna följs (2 kap. 10 §): arbetsgivaren ska fortlöpande kontrollera detta – en instruktion i en pärm räcker inte.
• Utrustning med särskilda risker (2 kap. 13–14 §§): bara de som har till uppgift att använda den får göra det, och arbetsgivaren ska ha dokumentation över deras praktiska och teoretiska kunskaper.
• Underhåll och kontroller (2 kap. 15–19 §§): utrustningen ska underhållas, och utrustning som slits ska kontrolleras regelbundet. Extra kontroller krävs bland annat efter ombyggnad och olyckor, och resultaten ska dokumenteras.

I snickeriet blir en kort instruktion för bordsågen en åtgärd i sig: klyvkil kontrolleras vid varje klingbyte, korta detaljer kapas bara med jigg, och skjutpinnen ska alltid användas. Skyddsombudet följer upp efter 30 dagar att instruktionen används och att kilen sitter kvar. Ska ni dessutom hålla reda på vem som har vilken utbildning, se vår guide om HR-mallar för småföretag.

Riskbedömningen ersätter inte de återkommande genomgångarna. Maskinskydd lossnar, kilar tas bort och nya personer börjar. Gå därför igenom maskinerna även vid skyddsronderna; se vårt ifyllda exempel på skyddsrond i en verkstad och Skyddsrond Checklista Excel för återkommande ronder. Ändras organisationen eller arbetstiderna behöver ni även en bedömning av själva förändringen, som i guiden om riskbedömning inför en förändring.

Så gör du i Riskbedömning mall Excel

1. Översikt: fyll i företag, arbetsplats, vad bedömningen omfattar och vilka som deltog, till exempel chef, skyddsombud och operatör.
2. Riskregister: en rad per risk med område (maskinen), typ, beskrivning, var och när, vilka som berörs, sannolikhet och konsekvens. R och nivå räknas fram. Skriv motiveringen och markera om risken är allvarlig. Under ”Efter åtgärd” anger du sannolikhet och konsekvens efter planerade åtgärder.
3. Handlingsplan: risk-ID, beskrivning, föreslagen åtgärd och ansvarig hämtas från riskregistret. Fyll i typ av åtgärd, klart senast, kostnad, status och uppföljningsdatum. Raden visar om åtgärden är i tid eller försenad.
4. Riskmatris: matrisen räknar hur många risker som finns i varje kombination av sannolikhet och konsekvens, med statistik för antal, medelvärde och allvarliga risker.
5. Uppföljning: kontrollera att åtgärderna är gjorda och bedöm effekten – god, viss, ingen, eller om åtgärden skapade nya risker.
6. Dokumentation: revisionshistorik och checklista för den årliga uppföljningen av arbetsmiljöarbetet.

Handlingsplanens prioritetskolumn använder en egen, högre gräns än riskregistret (Hög från riskvärde 15). Sätt därför deadline utifrån nivån i riskregistret och ert eget beslut, som i exemplet där bordsågens risker åtgärdas inom en vecka.

Mallen är ett stöd för att dokumentera och följa upp. Den bedömer inte maskinerna åt er och garanterar inte att kraven är uppfyllda – det avgörs av hur ni faktiskt undersöker, åtgärdar och kontrollerar.